1. |
||||
|
Barnen på den brinnande skärmen
lyssnar till musiken från en pixelerad soluppgång
Barnen på den brinnande rutan
letar efter en bugg, en glömd vägg i systemet
Barnen på den brinnande teveskärmen
kan aldrig komma utom synhåll,
skärmar kan aldrig slås av
Elden sprider sig till huset, skärmen smälter
Barnen på den brinnande rutan
går sin inprogrammerade väg
hela tiden
|
||||
2. |
||||
3. |
Flexibla lösningar
02:08
|
|||
4. |
Mera Glädje
01:35
|
|||
|
Mera glädje! Mera mera!
Rör på fläsket!
Ös på med gräddfilerna!
Kasta de försynta valparna i ambitionens lejongap!
Le när du pratar i telefonen
då låter du mycket trevligare
Säg till dig själv i spegeln:
"Jag är bra, jag är BÄST"
Säg det hundra gånger om dagen
Kritisera inte din arbetsgivare
utan var glad och lojal mot företaget
även utanför arbetstid
Allt spelar roll för hur du bedöms
Så var glad och sprid glädje!
|
||||
5. |
Mitt område
03:09
|
|||
|
Vad är skoj i vårt område?
Allting.
Jag kan äntligen känna den rena luften.
mina voffsisar, Tuffsan och Gunnar, känner också det.
Det är nästan som när jag var chef
Man känner sig som en människa igen
Jag har sett er verklighet
den är full av tjackpundare
som rövar bort smutsiga barn
och gör dem till slavar
Jag har sett allt det där
Jag känner till hur det går till i samhället
men nu börjar jag bli så pass gammal
Ni borde bara låta mig sköta mig själv
Här kan jag få prata med trevliga människor
om trevliga saker
Det är extroverta människor
precis som jag
Vi är ett glatt gäng
Livskvalitén är inbyggd i väggarna
Det är precis som mormor brukade sjunga
i min morfars sommarvåning i paris
”Efter regn kommer solsken”
Kan ni inte bara lämna mig i fred nu
jag har inget ansvar mot någon längre
Jag har betalt den vulgärt höga skatten
ni svenskar bestraffar de rika med
I Sverige är det ju fult att tjäna pengar
Här möts jag inte med något spott och spe
för att jag bär upp Sverige på mina axlar
Nu har jag en bra rutin
Mitt liv känns meningsfullt igen
Jag kan släntra ner till middagsrummet
och slänga käft med Gunnel
eller spela tennis med Arvid eller Irma
De är alla, precis som jag,
utåtriktade människor och roliga
Herreminje, vad jag skrattar
hela dagarna nu för tiden
Jag är hel
Tack gode gud för grindsamhället.
|
||||
6. |
Orja Minä Olen
03:39
|
|||
7. |
Rädda Gabbe
02:35
|
|||
|
Hämtade upp Gabbe vid S:t Rals sjukhus. Dumjäveln fick ju ingen vård. Pank, lat, värdelös. Han sa att det kändes som om hela tarmen var svullen. Jag utbrast "fan vad du gnäller." För han var ju en gnällig en.
Inte drack han starksprit heller. Ute, vid korvmojen, stod min gloriösa pojkvän Bil-Mikael och gav några gråsparvar det onda ögat. Han tog över ratten, Bil-Mikael. Han var ju karl för sina byxor. Gabbe satt och sved, i vanlig ordning. Skyllde på allt och alla; väldfärdssamhället hade sålts ut, hans mamma och pappa var tråkiga och kärlekslösa. Jag skrek att han fick för fan göra rätt för sig. Bil-Mikael sa "ja, skaffa ett hederligt kneg som jag." "Med min tarm?" pep Gabbe. Vi orkade inte tala mer med honom. Bil-Mikael tvärbromsade. Han var blåröd i plåten. Med sammanpressat ansikte bad han mig vänligt och hotfullt att hämta hans instrument i trunken. Som god fru trippade jag ut och hämtade upp instrumenten. Jag fick hålla fast Gabbe. Det var inte så svårt. Gabbe var i princip helt död inombords.
Alla sömnlösa nätter, alla möten med Försäkringskassan och sjukvården hade
helt brutit ner honom. Min filantropiska pojkvän stoppade upp instrumenten i hans näsa. "Nu min pojk," sa han, "ska du inte behöva lida så in i helvetet." Gabbe bara pep. Men Bil-Mikaels lobotimering misslyckades igen. Gabbes kropp
fladdrade till. Ur munhålan kom det något äckligt gegg. (vitt.) "Va fan." Jag tittade sympatiskt på min kära. "Ja, va fan, va fan, vi får ta och dumpa
kroppen i ett grustag." Så fick det bli. Sen åkte vi hem. Åt kräftor på Bil-Mikaels lustjakt och idkade mycket sensuellt älskog.
|
||||
If you like Mopsiga Barn, you may also like:
Caribou sideman Ryan Smith conjures a high-BPM fever dream with three playful, psych-flavored club bangers.
go to album
The Cool Cloud of Okayness
by Tara Jane O'Neil
A gorgeous album about resolve and rebuilding.
go to album
Site Seeing
by Economy of Meaning
These two sprawling 20-minute electronic pieces offer both crackling, otherworldly textures and moments of surprising beauty.
go to album
MMMMH
by Masako Ohta, Matthias Lindermayr
The sublime pairing of trumpet & piano on this gorgeous album—which blurs the line between classical & jazz—is the perfect fall soundtrack.
go to album
Triptych
by Matthias Lindermayr
featured on Bandcamp Radio Jan 11, 2022
go to album
Innocent Passage in the Territorial Sea
by Olivia Block
The Chicago composer turns her own grappling with Covid isolation into a kind of imaginary sci-fi soundtrack.
go to album
21st Century Field Hollers and Prison Songs
by Bruce Russell
Bruce Russell of The Dead C comes to Bandcamp, bringing with him an archive of rare & unreleased material, with more in the coming months.
go to album
